Följ med på äventyret!

Fredag 29/5, Koblenz

Kom iväg vid 9-tiden från Padeborn med riktning söderut och Knutten som Road Captain.

Första timmen kändes mest rakt på. raksträckor och rondeller bara.

Ovan är dagens rutt:

Nyttig salladslunch med vatten i Niederhelden, ett lyxigt spa i pittoresk miljö.

Varmt när vi kom fram, bäst att släcka törsten 😉

Dagens mål var Koblenz, en stad grundad av romarna redaninnan vår tideräkning, nömligen 9 f kr. Denligger strategiskt och vackert placerad där floderna Mosel och Rhen möts och omgiven av vinodlingar.

Framme Koblenz blev det en Bitburger.

• Stil: Klassisk tysk pilsner (ljus lager).
• Alkoholhalt: Vanligtvis 4,8 %.
• Bryggeri: Bitburger Brauerei, grundat i staden Bitburg i sydvästra Tyskland.
• Egenskaper: Det är ett krispigt, halmgult och friskt öl med en tydlig, elegant humlebeska och fin maltighet.

Slagorden på glaset, "Bitte ein Bit", är bryggeriets berömda slogan som i princip betyder "En Bit(burger), tack"

Betyg 3 pelikaner

Lördag 30/5, Bad Bergzabern

Idag fick vi tillfälle att testa våra regnställ och skor. De fungerade perfekt!

Vi valde att köra snabbt söderut, d.v.s. Autobahn, för att komma förbi regnvädret som fanns över oss.

På.med regnställ och övriga skydd över packningen och ut på Autobahn. Vi körde rätt igenom en rejäl regnskur innan det lugnade sig och vi var igenom. Lite regnade det fortfarande, så vi behöll regnställen på.

Lunch blev gulasch på Burgstubbe, ett ställe där personalen var utklädd i medeltidskläder. Där tog vi av oss regnkläderna och behövde inte dem på resten av dagen. Tyvärr har vi inga bilder från körningen, då vi ville skydda kamerorna från väta.

Kom fram till hotellet i Bad Bergzabern god tid före finalen i Champion League, vilket vi förvissat oss om att kunna se på en lokal pub. 

Skitiga hojar tar vi hand om när tillfälle ges.

Dagens landingsöl blev på stället som visade Champion League-finalen.

Tyvärr ingen höjdare killen som serverade  visste nog inget om öl över huvud taget. Vi bad om en IPA, han nickade och gav oss en Bellheimer.

Detta är en tysk öl från bryggeriet Bellheimer, som ligger i regionen Pfalz i sydvästra Tyskland.Logotypen med mannen i hög hatt och monokel kallas för "Bellheimer Lord" och är bryggeriets välkända symbol.Detaljer om ölet:Märke: Bellheimer (ingår i bryggerikoncernen Park & Bellheimer)Typ: Sannolikt deras flaggskeppsöl Lord Pils (en klassisk tysk pilsner med en alkoholhalt på 4,9 %) eller alternativt deras Silber Pils.Karaktär: En ljus, filtrerad lager med en ganska krispig beska och gräsiga inslag

Betyg 2 pelikaner.

Söndag 31/5, Titisee Neustadt

Ankan Road Captain idag. Vi hade sett på väderleksrapporten att det väntades regn i området  id olika tidpunkter. Därför valde vi att köra närmsta vägen från Bad Bergzabern till Baden Baden. Det visade vara en smal spikrak väg genom lövskog där två bilar knappt kunde mötas och rätt som det var befann vi oss i Frankrike!

Det upptäckte vi genom att alla bilar hade franska registreringsskyltar. Ungefär en halvtimme senare via motorväg var vi tillbaks i Tyskland.

Baden Baden är en ganska stor stad i en fantastisk miljö omgiven av skog och höga berg. Vårt delmål för dagen var att köra rutten B500, vilket också kallas Schwarzwalder Hochstrasse. Otroligt rolig väg, med många snäva kurvor, stora höjdskillnader och väldigt fint underlag.

Som vanligt med Knutten som Road Captain fick vi köra på episka vägar genom underbara landskap.

Några missöden får man dock räkna med såsom vid två tillfällen köra mot skyltar med förbud mot infart 😅

Vi passerade på norrsdan av Bodensjön, vilket var väldigt vackert med vinodlingar på sluttningarna ner mot sjön. I södra änden av sjön ligger staden Lindau, vilken ligger delvis i Tyskland och delvis i Österrike. 

Vi åkte in i Österrike som vårt tredje land på resan.  Här stannade vi på ett Gasthaus där Knutten åt gulasch med knödel, mean Ankan tog en kycklingsallad. 

Bilden tagen från hotellrummet, magisk utsikt!

Landningsölet fanns på hotellet, en Starkenberger. Inte kyld, men ändå något sval. Trots vi var lite stressade för att hinna i tid till landskampen (träningslandskamp Norge-Sverige inför VM) som vi såg på restaurang Maximilian, så tyckte vi den är värd 4 pelikaner.

Ölstil: Det är en ljus, undergärig lager (i österrikisk stil, ofta snarlik en "Märzen" eller klassisk ljus lager).Alkoholhalt: 5,0 % vol.Karaktär: Ölet är känt för att vara mycket lättdrucket och välbalanserat. Det kombinerar milda, brödiga maltsmaker med en balanserad kryddig ton från humlen.Unikt för bryggeriet: Det bryggs med lokalt tyrolskt bergskällvatten ("mit Tiroler Quellwasser gebraut" som det står på etiketten). Bryggeriet har anor sedan 1810 och är historiskt sett ett av de mest prisbelönta i Österrike.

Tisdag 2/6, Moena

Idag var planen att köra till Italien via Sölden och över Timmelsjochpasset. Målet var Merano i Sydterolen.

Perfekt att vi fått ställa hojarna inne i ett garage i hotellet i St Anton.

Strax efter vi betalt vägtullen körde vi in i ett tjockt molntäcke som gav en sikt på max fem meter. Detta i kombination med de skarpa hårnålskurvorna, där man plötsligt fick möte, eller cyklister som stod vid vägkanten som man upptäckte 2 meter innan kollisionen var ett faktum. Denna sträcka var långt från den njutning man hoppats på!

När man väl kom ut ur dimman var de värsta kurvorna förbi och det blev njutbart igen.

När vi nådde Merano duggregnade det och vi stannade för lunch, lasagne för Ankan (vi var ju nu i Italien) och grekisk sallad(!) för Knutten.

Allt var inte torrt efter gårdagen, så klädvalet begränsat.

Förta anhalten var Passo Pordoi dit vi nådde efter ett tjugotal hårnålskurvor, denna gång I finfint väder 🙂

Dagens landningsöl blev en Kellerbier, ganska intetsägande,  får två pelikaner. 

Det här är en Hacker-Pschorr Kellerbier, ett traditionellt tyskt öl från det välkända bryggeriet Hacker-Pschorr i München, Bayern.Snabbfakta om ölet:Ölstil: Kellerbier / Zwickelbier (en historisk typ av tysk lager).Alkoholhalt: 5,5 % vol. (vilket också syns längst ner på kranmärket i din bild).Karaktär: Ölet är ofiltrerat och naturligt

Torsdag 4/6, Zagreb

Avfärd från Arta Terme 9.00.

Efter att ha tankat började färden mot Zagreb

Rejäla Mortadella fick det att vattnas i munnen

Hela vägen hit hade vi varit nästan ensamma på vår vägbana, medan det varit tung trafik på motsatt håll.

Under lunchen bestämde vi att vi skulle ta snabbaste vägen till Zagreb, så eftermiddagen fick bli en transportsträcka. Nu när vi passerat Ljubljana började köerna så fort vi kommit ut på motorvägen. Trafiken nästan helt stilla i båda filerna. Tur då att man kör en tvåhjuling, så det var bara att passera mellan köerna i några kilometer tills det blev fritt! Därefter 155 kilometer på motorväg tills vi nådde Zagreb och vårt hotell, Hotell Park 45.

Efter en snabb dusch tog vi oss ut i gamla stan och hittade först en bar för landningsölen och sen en restaurang med wifi, så vi kunde se landskampen Sverige-Grekland

Zagreb en intressant stad, hinner med en liten promenad.

Landningsölet blev en San Servolo som får fyra pelikaner.

Stil: Det är en ljus lager i tjeckisk/böhmisk pilsnerstil.

Egenskaper: Den har en alkoholhalt på 5,1%. Ölen är helt ofiltrerad och opastöriserad, samt genomgår en andra jäsning direkt på flaskan.

Smakprofil: Den bryggs på pilsnermalt och bayersk humle, vilket ger en balanserad beska med friska, örtiga inslag och toner av malt.

Fredag 5/6 Banja Luca

Hade hojarna under tak för skydd mot sol och regn (vilket vi inte hade någotdera 😉)

Efter att ha tankat upp gick färden ut på landsbygden. Vägarna var kurviga och backiga, men tyvärr var underlaget undermåligt med grus (på asfalten) och stora hålor.

De 50 kilometerna till Banja Luka var mer eller mindre en väntan i kö, men åter igen bra att ha endast två hjul 😁 En kul notering är att alla vägskyltar är med kyrillisk text och här finns en jämn blandning av kyrkor och moskéer.

I Banja Luka väntade ett fint rum med gratis parkering, frukost och balkong. Efter landningsölen duschade vi, ringde till våra kära och gick sen till restaurang Ivancevic för middag.

Landningsölen intogs på hotellets restaurang och blev en positiv överraskning! Vi gav den 4 pelikaner.

Det är det absolut bäst säljande och mest populära ölet i Bosnien och Hercegovina.

Bryggeri: Produceras av Banjalučka Pivara i staden Banja Luka.Historia: Ölet har bryggts enligt samma traditionella recept ända sedan 1873.

Egenskaper: Det är en ljus lager (svijetlo pivo) med en alkoholhalt på 5,0 %.

Smakprofil: Bryggs på rent vatten från floden Vrbas och tre utvalda humlesorter, vilket ger en frisk smak med en balanserad och behaglig beska.

Lördag 6/6, Sarajevo

Kom iväg från Banja Luka vid 9-tiden efter en tämligen enkel frukost. Betydligt simplare att ta sig ut ur staden än det var att ta sig in, kanske för att trafiken är lugnare en lördagsmorgon jämfört med en fredagseftermiddag?

Knutten körde på bra på krokiga bergsvägar med skiftande kvalitet. Se länk och foto.

https://youtube.com/shorts/zIDrd5PZ9Vo?si=ZfgpRdpKqAVl8RNi

Förmiddagskaffe tog vi på ett litet ställe mitt bland bergen, där vi även träffade på en bosniensvenska som var på besök i sitt forna hemland.

Fina vägar i fin miljö även efter kaffet tog oss till Vitez, där vi tog lunch. Kycklingsallad respektive cevapcici.

Fortsättning på samma tema med krokiga vägar, något bättre kvalitet nu dock, när vi närmar oss huvudstaden. (70 km)

https://youtube.com/shorts/qrhFSxHYH2A?si=sDNi7miQHM-FkzXW

Framme i Sarajevo fick Knutten reda ut med hotellet att han bokat 2 lägenheter. Inga problem, det löste den serviceminded personalen. Dock insåg vi när vi kom in i lägenheten att här fanns ingen balkong. Det hade vi varit noga att titta efter, då vi tänkte tvätta upp vår smutstvätt. Ner till receptionen igen och förhandla. Även denna gång utan problem.

Nedan utsikt från balkongen innan och efter tvätt 😊

Efter tvätt och dusch gick vi till fots den korta vägen ner till Sarajevos moderna centrum för att leta restaurang. På vägen dit passerade vi Vrbanja-bron där, under balkankriget, ett förälskat par, den ena en bosnier och den andra en serb, möttes och blev ihjälsljutna av prickskyttar. Deras omslingrade kroppar låg kvar på bron i 8 dagar innan de kunde hämtas.

Sen var det äntligen dags för den obligatoriska landningsölen som intogs på en pub vid en lugn och tyst gata utan trafik 😉

Sarajevsko får 3 pelikaner.

Bryggeri: Det bryggs av Sarajevska Pivara (Sarajevo Bryggeri) i Sarajevo, vilket grundades redan 1864. Bryggeriet är känt som landets äldsta industrianläggning.

Alkoholhalt: Standardversionen (Sarajevsko Svijetlo) ligger vanligtvis på 4,9 %

Smakprofil: Det beskrivs som ett friskt, klart och lättdrucket öl med en balanserad maltsötma och en mild, behaglig beska. Det bryggs bland annat på naturligt källvatten från bryggeriets egna djupa källor.

Söndag 7/6, Sarajevo

För att kunna tvätta och torka fick vi ta två övernattningar i Sarajevo. Det gav oss också  chansen att vila lite och reflektera över resan hittills.

Söndag i Sarajevo, vi tog en promenad och besökte bl.a. Latin bridge, ett välkänt turistmål som har en avgörande betydelse för Europas historia. Det var nämligen här som serben Gavrilo Princip avlossade skotten som dödade kronprins Franz Ferdinand av Österrike-Ungern och hans fru Sophie 1914 vilket blev starten för första världskriget och slutet på kungadömet.

Bron och bilen kronprinsparet färdades i

Vi besökte även basaren där röken från vattenpiporna låg tung. Här tog vi en lunch innan vi gick tillbaks.

Måndag 8/6, Niksic

Lite försenad med denna dag, då gårdagens sista 30-minutersetapp fick avbrytas då vägen var avstängd i 2 timmar pga av ett vägarbete. Detta försenade vpr ankomst till målet och därmed ingen tid för bloggande.

Uppstigning kl 7, frukost och sedan packningen som tog lite längre tid än vanligt, då vi packat upp allt när vi stannade 2 nätter och dessutom tvättade.

Kom ändå iväg hyfsat tidigt och med Ankan som Road Captain bar det iväg upp i bergen (vart annars)

Målet idag var Niksic i Montenegro en tur på sammanlagt 210 km. Den förväntade höjdpunkten idag var vägarna runt Lake Piva mellan Bosnienmontenegrinska gränsen och Pluzine.

Men innan vi kommit till gränsen råkade vi ut för ett missöde som kunde utvecklat sig till katastrof.

Vi hamnade bakom ett följe bilar med en bil med släp längst fram och vägarna tillät inte omkörning, dels för att den gick genom många samhällen och dels var mittlinjen heldragen. Vår kloke Road Captain tog inga risker, utan väntade tills heldragen linje övergick till streckad och det blev en lång raksträcka. Omkörningar med Knutten i släptåg gick på ett nafs. Bara det att det stod en poliskontroll och vinkade in oss i slutet av raksträckan.

Shit tänkte vi, det kanske gick för fort? Polismannen påstod att vi gjort omkörning där det fanns en korsning och att det då inte var tillåtet att korsa mittlinjen.

Någon korsning hade inte vi sett till och det var ju konstigt om heldragen plötsligt upphörde och det fortfarande var förbjudet att korsa linjen?

Han stod dock på sig och menade att vårt A-körkort riskerade attdras in i flera månader och böter på minst 1000 BAM (c:a 500 EUR)

Ganska snart stod det dock klart att han var villig till en enklare lösning, så det slutade att vi körde därifrån 40 EUR fattigare och polisen samma summa rikare.

Bilden nedan tagen av Knutten, lite suddig då han var nervös och rädd och skakade.

Innan vi kom så långt hade vi en liten tur i bergen närmast Sarajevo, skiftande kvalitet på vägen, ibland t.o.m. kor ute på vägen

Vi hade en bokning i ett privathem denna natt, så landningsölen inköptes på en bensinmack och intogs i trädgården på boendet.

Nikscko får 4 pelikaner

Bryggeri: Det tillverkas av bryggeriet Trebjesa Brewery i staden Nikšić, Montenegro. Bryggeriet grundades redan år 1896.

Ölstil: Det är en ljus lager (European Pale Lager) bryggd enligt klassisk pilsner-tradition. "Svijetlo" betyder just "ljus" på det lokala språket.

Alkoholhalt: Ölet har en alkoholhalt på 5,0 %.Smakprofil: Det är känt för att vara ett friskt och krispigt öl med en lätt balanserad maltighet och en mild beska. Det bryggs traditionellt med lokalt bergsvatten.

Kul detalj: Den röda flaggan på burken med texten "130 GODINA" (130 år) markerar bryggeriets jubileumskampanj som firar deras långa bryggartradition sedan starten 1896.

Tisdag 9/6, Peja

Målet idag är att köra över bergen från Niksic i Montenegro till Peja i Kosovo. Lite oroliga över hur vägarna är i Kosovo.

I vilket fall hade den historieintresserade Ankan googlat fram att det utanför Niksic fanns en gammal bro som byggdes i slutet av 1800-talet och finansierades av den ryske tsaren Alexnder den tredje.

Sagt och gjort, Ankan ledde färden dit efter frukost och packning. Ingen större sensation dock att köra över själva bron, men imponerande titta på. 

I samband med fortkörning/omkörning-problemet frågade Knutten varför Ankan hade 2 delar av regbeviset"man behöve ju bara en, den blåa"

Nu skulle vi passera gränsen mellan Montenegro och Kosovo. Då krävs det en extra försäkring för 10 EUR som man köper vid gränsen. För att kunna utfärda försäkringen krävs registreringsbeviset inklusive den delen där chassinummer ät angivet.  Detta hade inte Knutten koll på utan slutade med en fotografering av chassinummer på mc:n för att kunna presentera chassinumret.

Nedfärden från gränsstationerna saknade inga kurvor.

.

Landningsölen Peja fick 3 pelikaner 

Stil: Det är en ljus lager av pilsnerstil.Alkoholhalt: Den ligger vanligtvis på 4,2 %.

Bryggeri: Den tillverkas av bryggeriet Birra Peja som ligger i staden Peja (Peć) i västra Kosovo. Bryggeriet grundades ursprungligen 1971

.Karaktär: Ölen beskrivs ofta som en lättdrucken, frisk och ljus lager med en ganska mild beska och maltig ton som passar utmärkt i sommarvärmen.

Onsdag 10/6, Skopje

Dags att lämna detta vänliga land för nästa, Nordmakedonien står på tur.

Men först en rejäl engelsk frukost.

Väl ute från Peja blev det landsväg några mil innan vi tog av på mindre småvägar med skiftande kvalitet. Ankan ledde oss skickligt genom kurvor och branta backar, förbi potthål, grus och koskit.

Landskapet här är mycket olikt det vi hittills sett av Balkan, detta är mest lantbruksområde.

https://youtube.com/shorts/rb39Vuy9yF4?si=RVWBWUknHLAgNCfZ

Efter c:a 1,5 timmes körning stannade vi för en kopp kaffe. En väldigt trevlig caféägare garanterade att han hade världens godaste kaffe! Vi beställde varsin kopp och ett glas vatten.

Kaffet kom snart in och tänka sig! Det var världens godaste kaffe! Efter att ha lovordat hans kaffe så bjöd han på det. Vi tog en selfie med honom och drog vidare. 

Vi åt lunch på ett jättefint ställe i bergen, Knutten åt Ceasarsallad och Ankan åt Spagetti Bolognese.

Fortsättningen mot Skopje började med en slingrig väg ned för berget genom flera byar. Slutligen nådde vi gränsen och sen var det fritt fram till Skopje 

https://youtube.com/shorts/MdmgxmPLH_0?si=kIYALikFAKPvBvQ9

Dagens landningsöl blev en lokal Zlaten DAB på fat. Knappt 3 pelikaner. 

Ursprung: Bryggs av Prilepska Pivarnica i staden Prilep i Nordmakedonien.

Betydelse: Namnet "Zlaten Dab" (Златен Даб) betyder "Gyllene ek" på makedonska.

Karaktär: Ölet har en gyllengul färg, en alkoholhalt på 4,5 % och är känt för att ha en ren smak med en behaglig, mild beska.

På kvällen följde den tjänstvillige portieren oss till en "hemlig" restaurang, Gradska Kafeana där Knutten åt kycklingspett och Ankan revben. Till det tog vi ett gott vin som @Pelle Elmberg rekommenderat, nämligen med druvan Vranac. Tack för tipset Pelle

Torsdag 11/6, Ohrid

Dags att lämna Skopje. En stad vi gärna återvänder till. Storstadskänsla (500.000 invånare av landets totalt 1,5 milj) med en intressant historia och tätt centrum med många restauranger och barer.

Vägen ut från staden var jobbig i hettan, speciellt som vi körde vilse. (Knutten RC idag)

https://youtube.com/shorts/oNWJFQDKEP4?si=-DTU482GDNajh5Pl

Knutten valde att åka småvägar. GPS:en ledde oss genom by efter efter by med hemmabyggda hastighetsgupp var 500 meter som skrapade i underredet på mc:n.

Till slut kände vi att det var dags för en kaffe. Stannade i en liten by där det fanns ett café som hade både kaffe och glass. Där satt redan två poliser och fikade. Den ena polisen fick tolka när vi beställde glass.

Det slutade med att vi blev kompisar med både poliserna och caféägaren som bjöd på notan.

Efter att ha passerat by efter by tröttnade Knutten och ställde om GPS:en till större vägar. Detta tog oss till ett lunchställe på toppen av ett berg efter att ha fått gasa på ett tag med långa svepande kurvor. Härligt!

https://youtube.com/shorts/iDe11uh85X8?si=ujmUFxn03QMuA7gb

En kycklingbaguett för Ankan och pizzaslice för Knutten 

Dagens mål var som sagt Ohrid i sydvästra hörnet av Nordmakedonien vid Ohridsjön som gränsar till Albanien. Tanken var att vi skulle åkt direkt till Ionnanina, men vi upptäckte att vi plötsligt hade två dagar tillgodo att "slå ihjäl" Bokade därför en resort med spa för att vila upp våra slitna gamla kroppar. Vet inte hur vi kunde få dessa extradagar? En lärdom är att lägga mer tid på planering till nästa gång.

Vi kom fram till Aleksander Villa och fick vänta på att de öppnade grindarna.

Men de som väntar på något gott..

Naturligtvis hann vi med en landningsöl också. Denna gången en Skopsko som tack vare en härlig beska får fyra pelikaner. 

Ölstil: Ljus lager (Pale Lager / Euro Lager).

Alkoholhalt: 4,9 %.

Smakprofil: Krispig och uppfriskande, med en lätt maltsötma och en balanserad, torr efterbeska.

Det dricks bäst väl kylt i sommarvärmen

Fredag 12/6, fortfarande Ohrid

Dagen har varit vikt åt rekreation. Vi sov lite längre (7.30), tog en lång frukost och satt sen och hängde på balkongen ett par timmar. 

Vi unnade oss också en helkroppsmassage som gjorde gott på våra väderbitna kroppar.

Efter en sen lunch begav vi oss in till själva staden Ohrid som är känd för det s.k. Ohridavtalet efter Jugoslavienkriget då det blossade upp interna oroligheter i Nordmakedonien där avtalet blev ett uppgörande om lika rättigheter för den albanska minoriteten.

Ohrid är en mysig liten stad vid Ohridsjön dit vi tog en taxi från hotellet. Vi fick låna pengar, alltså kontanter,  av hotellet till taxi fram och tillbka. Vi gick en runda längs strandpromenaden och in i kullerstensbelagda gränder.

Knutten hade hittat en restaurang på nätet, Pier 82 som dock låg på motsatt håll, så efter ett tag vände vi. Efter en kvarts promenad var vi framme, gick in och fick ett bord. Efter att ha tittat i menyn en stund insåg Ankan att vi var på fel restaurang. Pier 82 låg vägg i vägg! Nu tyckte vi det var pinsamt att byta, så vi satt kvar på restaurang the Lion.

Taxi hem till hotellet, checka ut från detta härliga ställe inför morgondagen. 

Försökte sedan förgäves få VPN att fungera så vi kunde se fotbolls-VM på SVT. Tyvärr funkade det inte, så vi är lite nervösa inför Sveriges premiär. Att missa den finns inte på kartan. God Natt!

Lördag 12/6, Ioannina

Knutten ville gärna ta rutten till Ioannina via Albanien, dels för att det är närmare och dels att han kunde bocka av det landet på sin bucket list. Ankan tyckte däremot inte att det var en bra idé och eftersom han var dagens RC fick det bli enligt hans vilja.

Start vid 9-tiden. Efter tankning tog Ankan oss ut på landsvägar och motorvägar eftersom vi hade 32 mil att tillryggalägga idag. Åtminstone i början var det både backigt och kurvigt. 

https://youtube.com/shorts/SEr2ZcvF-6E?is=bTKcZ6OwVZw_j-3p

https://youtube.com/shorts/fm8LSZ_6JSw?is=NtAlacLixN9_DKn1

På vägen till grekiska gränsen var vägen helt ok. Åkte genom några byar och såg en hel del storkbon bl.a.

Äntligen framme vid gränsen till Grekland och EU.

Innebär roaming och mindre korruption om inget annat 😊 Tog en paus med kaffe och glass precis efter gränsstationen.

Nu var det mycket motorvägar och höga hastigheter som väntade, landsvägar och motorvägar. Lunch åt vi på en liten restaurang när vi kört av motorvägen. Nu hade vi 13 mil motorväg kvar, c:a 1,5 timme.

Söndag 14/6, Parga

Dagens mål är ockå vårt slutmål för nedresan, Parga.

Avståndet från Ioannina är c:a 110 km om man väljer kurviga vägar över bergen. Inklusive kaffepaus (inget gratiskaffe idag) tog det oss c:a 3 timmar. Vägen var hela tiden skönt kurvig och backig, men i början var underlaget under all kritik, så det var ingen nöjsam upplevelse. Det blev dock bättre i andra halvan som blev klart godkänd.

Vi hittade utan problem vårt bokade boende, MaDi's Home, där vi lastade av packningen och förberedde oss för Sveriges premiärmatch i fotbolls-vm.

Dagens landningsöl köpte vi på Supermarket. Insåg inte att det faktiskt var en Amstel vi köpte, alltså en holländsk öl, dock bryggd i Grekland.

Den får 2 pelikaner.

Även om varumärket Amstel ursprungligen kommer från Nederländerna, har det en mycket lång historia i Grekland där det har bryggts lokalt av Athenian Brewery sedan 1965. Det är en av de absolut mest sålda och populära ölsorterna i landet.Detaljer om ölen:

Typ: Ljus lager (Pale Lager).

Alkoholhalt: 5,0 %.

Texten på burken: Det grekiska ordet "ΜΠΥΡΑ" (Mpyra) betyder helt enkelt "öl". Nedanför står det "ΑΥΘΕΝΤΙΚΗ LAGER" (Avthentiki Lager) vilket betyder "Autentisk Lager".

Smakprofil: En klassisk, ljus och uppfriskande lager med en balanserad fyllighet och mild beska, gjord på 100 % grekiskt korn. Den dricks ofta iskall i värmen.

Detta blir den sista bloggen på en vecka, nu vilar vi här tillsammans med våra fruar, Karin och Marie som anländer med flyg imorron kväll.

Möjligen kan vi lägga ut lite bonusmaterial 😉 under veckan. En cliffhanger 😁

Parga 15-21/6

Lite bonusmaterial här 😊

Idag hade vi ställt väckarklockan på 4.45 lokal tid, eftersom Sverige möter Tunisien i sin premiärmatch i VM. Därför sov vi lite längre sedan, gick upp vid 9-tiden.

Efter frukost åkte vi och tvättade hojarna, så de blänker fint när fruarna anländer ikväll. Vi trodde det var självtvätt, men icke. För endast 10 Euro vardera fick vi hojarna grundligt rengjorda och torkade.

Lite bilder från veckan i Parga

22/6 Veoria

Idag lämnade fruarna oss för flygplatsen och flyget tillbaks till vardagen. Därmed börjar Knuttens och Ankans hemresa.

Ankan och Knutten äventyr fortsätter där det slutade för en vecka sedan.  Lite ledsamt att ta farväl, en och annan tår fälldes. Knutten blev så tagen att han grät ända fram till lunch. Endast ett hjälmbyte fick hans ögon att sluta rinna.

Vi hann inte mer än en kilometer från vårt boende förrän första incidenten. En argsint gräshoppa anföll Knutten mitt under körning och bet honom två gånger i nacken. När vi väl blivit av med den aggresiva insekten körde vi vidare under ledning av Ankan.

De första 13 milen körde vi motorväg då vi hade 32 mil till vårt mål och ville ha denna sträcka bakom oss så fort som möjligt. Många tunnlar och vägarbeten drog ned medelhastigheten något, men efter 2 timmar körde vi av och tog en kopp kaffe.

https://youtube.com/shorts/661o0ODkdAc?is=xlyIXXqSniH-s9P4

Den efterföljande rutten gick över bergen, på till en början halvdåliga vägar. Vi hamnade bakom en polisbil, vi var de enda fordonen vi såg till på väldigt länge. Den kloke Road Captain Ankan valde att inte köra om polisen och riskera att bli stoppade. De körde ganska sakta och till slut  vinkade de fram oss.

https://youtube.com/shorts/K6Vs5Vjw7PU?is=xyEwv37HPACskya5

Därefter drog vi på lite mer. Och  vilka vägar! Upp och ner, höger och vänster och nu var vägunderlaget riktigt bra förutom att man fick vara på tårna då vägen rasat ner för berget på vissa ställen och lämnat stora hål.

Så här fortsatte det i 1,5 timmar, vi var alldeles lyriska!

https://youtube.com/shorts/oaVciGWP1Yg?is=2A6gU0YvAHaS1fWB

Efter lunch fortsatte vi på samma väg, nu inte i bergslandskap, utan jordbrukslandskap, men ganska många svängar ändå.

Fram till Kozani fortsatte vi på samma väg och därifrån blev det motorväg. Tyvärr hade Ankans GPS fått värmeslag, så vi körde 1+ mil i fel riktning innan vi kunde vända.

Kom till slut fram till Veoria där 36 graders värme mötte oss. En stad som ligger väldigt fint på en bergssluttning.

Avslutade kvällen på en restaurang som sände VM-matchen mellan Argentina och Österrike. Åt pizza resp korv.

Såklart hann vi med också en landningsöl, denna gången en intressant mörk lager, en Fix mörk. Bra smak, men tyvärr falnar smaken bort ganska snabbt. En stark trea.

Bryggeri: Det tillverkas av Olympic Brewery i Grekland, vilket är ett av landets mest klassiska och historiska bryggerimärken (grundat 1864, som syns på etiketten).

Ölstil: Dark Lager (Mörk lager).Alkoholhalt: 5,2 %.

Smakprofil: Det är en lättdrucken och välbalanserad mörk öl med ett krämigt skum. Smaken och doften domineras av rostad malt, karamell samt lätta toner av äpple och banan.

23/6 Blagoevgrad

Stannade för kaffe vid ett litet kafé  i en by. TV:n stod på och visade en repris av en VM-match som vi såg färdigt på. Vid ett bord satt några herrar och spelade kort. En annan herre kom fram till oss och pratade tyska. Han hade bott i Tyskland tidigare nämligen. Vi berättade att vi var från Sverige och då talade han med sin vän vid deras bord som då började prata svenska med oss! Han hade varit 2 år i Sverige på 70-talet och jobbat på Volvo i Göteborg. Han kunde alltså fortfarande efter mer än 50 år tala svenska efter endast 2 år i Sverige! Tänker på de som kommer till Sverige och inte lär sig språket på hela livet.

Rutten mellan kaffet och lunchen gick över ett berg med enormt mycket kurvor, men extremt dålig väg! Rena turen att vi inte skadade hojarna! Stora potthål överallt gjorde rutten till mer åt mardrömshållet.

https://youtube.com/shorts/I4Ei3lCGm8M?is=KfwQFCcCUQKhit23

När vi väl var över berget hittade vi en Taverna i ett mysigt rekreationsområde i en lövskog med en porlande bäck som rann rakt genom stället.

Här åt vi den sista grekiska souvlakin på den här resan. 

Kanske ni lägger märke till att Knutten har sin T-shirt på avigan. Ankan hade sett det redan på morgonen, men inte sagt något då han trodde att Knutten gör med tröjorna som med kalsongerna, vänder dem ut och in när de blir smutsiga.

Efter lunch tog vi motorväg till dagens slutmål som var Blagoevgrad i Bulgarien. Första gången i Bulgarien för både Knutten och Ankan och tolfte landet på denna resan. Intressant när vi passerade gränsen såg det ut som ett tivoli på den bulgariska sidan. Massor av små boardershops som sålde tobak och alkohol och även några casinon. Gissar det är grekiska kunder som kommer över gränsen.

På den grekiska sidan var motorvägen relativt glest trafikerad, men här var det väldigt tät trafik, framförallt med lastbilar. Anledningen är att Bulgarien använder Thessalonikis hamn för in- och utskeppning av gods.

https://youtube.com/shorts/9dk6R4IOT2c?is=6OEgoBeJp1DG9wMD

I denna videon syns bergen i bakgrunden tydligt bakom de långsträckta slätterna.

Dagens landningsöl blev en Pirinsko. Får en svag trea.

Ölstil: Det är en ljus lager av pilsnertyp.Alkoholhalt: 4,4 %.

Smakprofil: Det beskrivs som ett lätt, friskt och lättdrucket öl med en välbalanserad beska och mild humlearom, vilket gör det till en utmärkt törstsläckare.

Bakgrund: Bryggeriet grundades ursprungligen 1967 i staden Blagoevgrad och har fått sitt namn från de närliggande Pirinbergen. Idag ägs varumärket av Carlsberg Group.

24/6 Montana

Här i Bulgarien har vi åter fått vänja oss med skyltar, menyer, m.m. med kyrilliska alfabetet. Tur att vi har Google Translator.

De 60 första kilometerna idag blev en transportsträcka på landsväg genom samhälle efter samhälle tills vid kom fram till Radomir. Där tog vi en kaffe och en croissant efter den tunna frukosten vi fått på hotellet. 

Efter kaffet blev det mer intressant. Mycket backar och kurvor över höjderna. Tyvärr många sträckor med vägarbeten som ryckte sönder rytmen.

https://youtube.com/shorts/G_Sn06RSZFA?is=csZ6QMG85MfdDuLW

Hittade en vägkrog där vi stannade för lunch. Beställde grillad korv till båda. Blev en riktig fullträff. Mycket god!

Framme redan vid 15.30 på hotellet som bokades vid frukosten i morse. Vi fick tillåtelse till en specialparkering utanför hotellet.

3- pelikaner

Typ: Ljus lager (av stilen International Pale Lager).

Ursprung: Amsterdam, Nederländerna.

Smakprofil: Frisk, krispig och lättdrucken med en mild bitterhet och subtila inslag av malt och majs.

Vi fick revansch på öl-deblacet på restaurangen vi gick till för middag. Där hade de Zaropka, ett bulgariskt öl. Ger det 3 pelikaner.

Typ: Opastöriserat, filtrerat ljust öl.

Text på flaskan: "НЕПАСТЬОРИЗИРАНО" betyder opastöriserat på bulgariska.

Smakprofil: Frisk och autentisk smak tack vare att den inte värmebehandlas (pastöriseras) före tappning.

Torsdag 25/6 Pitesti

Lämnar Bulgarien idag. Det är, i alla fall på landsbygden, ett ganska underutvecklat och fattigt land. Till vår fördel har varit prisnivån, som är ungefär hälften mot t.ex. Tyskland, Italien, Österrike. Ska bli intressant att uppleva Rumänien som är vårt nästa land.

Men först ska vi ta oss norrut från Montana mot Donau som utgör gräns mellan länderna. Färden går genom små byar på landsvägen med väldigt dåliga vägar. Förfallna och övergivna hus i varje by. Föga överraskande ligger det en stark öststatsprägel över det vi ser.

Stopp för kaffe och glass efter en timmes körning.

Knutten måste letat länge för att hitta vägarna med flest håligheter. Kanske därför han drömmer om att byta till en Pan American?

Dessutom hade han i egenskap av Road Captain gjort en grov planeringsmiss och inte tagit reda på färjetiderna över Donau. Vi fick vänta i den stekande solen en hel timme innan vi kunde köra ombord med massa lastbilar och ett par personbilar på den icke för lastbilar optimala färjan. Ett par lastbilar fick backa av färjan nör vi lagt till på den rumänska sidan.

https://youtube.com/shorts/tjWO-ZctkhI?is=JoSariRYoBtGiRM9

https://youtube.com/shorts/FIEx5refUTk?is=qSzPvhQ7NTVb6s0j

Ankan och Knutten lärde känna en rumänsk lastbilschaufför som hade mycket intressant att berätta. Bl.a. att björnarna i Transfagarasan är väldigt glupska och äter allt!

Fredag 26/6, Transfagarasan -Sibiu

Nu har vi nått meningen med livet! Nåja, åtminstone meningen med resan. För 2--3 år sedan fick vi nyss om denna sträckan,  Transfagarasan. Den kom genast överst på vår bucketlist, lär vara den bästa MC-vägen i världen. 

Och nu är vi här! Framför oss har först Transfagarasan imorgon och sedan Transalpina nästa dag, två tuffa utmaningar!

Men  först en annan utmaning. Kl 02.00 sitter vi vid TV-apparaten och hejar fran svenskarna till en 16- delsfinal i VM. Vi är beredda!

Efter alltför få timmars sömn gick vi upp som vanligt vid sjutiden. Ankan har fått för vana att vakna strax innan sjutiden och därmed först på plats i badrummet. Så även idag. VM-poängen mot Japan från nattens match smakade fortfarande gott. Spännande att se vilka vi möter i 16-del.

Då frukosten öppnade först kl. 8, packade vi motorcyklarna innan och var på plats i frukostmatsalen kl 8 prick iklädda mc-kläder.

Efter att ha blivit serverad frukost av greve Draculas storasyster, hoppade vi upp i sadlarna förväntansfulla.

Ankan som Road Captain hade tagit ut en intressant rutt som skulle leda fram till väg 7c, a.k.a. Transfagarasan över Fagarasbergen  i södra Transylvanien. Känd som världens bästa mc-rutt.

Vägen byggdes på rekordtid mellan 1970 och 1974. Den utlösande faktorn var Sovjetunionens invasion av Tjeckoslovakien 1968. Ceaușescu fruktade att Rumänien stod näst på tur och ville ha en snabb, strategisk militärväg över Karpaterna för att kunna flytta trupper om Sovjet skulle invadera.

När vi väl började klättringen uppåt fick vi vår beskärda del av kurvor. Huvuddelen av uppåtklättringen skedde i skogsmiljö. Ganska lite trafik bäddade för att kunna själv bestämma takten. Ett par björnar mötte vi också.

Nedan länkar med några videos från uppfärden.

https://youtube.com/shorts/7Gg8FeuCjCg?is=lf06PYdIJMune3zs

https://youtube.com/shorts/8T_WBEu3yeo?is=mRNi1gvyH-WMiSAP

https://youtube.com/shorts/NFz7W48D6KY?is=S9YS5M4ACWj3gAeJ

Nedan länkar på videos från nedfärden.

https://youtube.com/shorts/vzt_NgEaPUQ?is=BrUnPo1Dwal47aJJ

Landningsölet idag är en produkt från stället vi bor på, nämligen Fantanita Haiducului. Såklart en ljus lager som allt annat hittills på denna resa.

Ölen är husets egna varumärke för det kända Hotel & Restaurant Fântânița Haiducului som ligger i Bradu-skogen (Pădurea Bradului) strax utanför staden Sibiu i Transsylvanien, Rumänien. Illustrationen på etiketten föreställer den karaktäristiska hotell- och restaurangbyggnaden.Namnet betyder ungefär "Stråtrövarens lilla källa" (Haiduc syftar på de historiska laglösa frihetskämparna eller "hajdukerna" som rörde sig i de transsylvanska skogarna)

Riktigt gott faktiskt, får 4 pelikaner 

Första sräckan var en transportsträcka för att nå Transalpina. Vi hade bergen framför oss i horisonten. Även denna sträcka var rolig och krävde en kaffepaus.

https://youtube.com/shorts/hpv1xDwf9nI?is=UBNG_dTh4bfKDtwn

Landningsölet idag blev det lokala Ursus. Varken bättre eller sämre än övriga vi druckit. Betyget blir 3 pelikaner.

Detta är Ursus, som är det absolut mest kända och populära ölvarumärket från Rumänien. 

Här är lite snabb fakta om ölet:

Stil: Flaggskeppet är en klassisk, ljus lager (pilsner) med en lätt besk och uppfriskande smak. 

Namnet: Det latinska ordet "Ursus" betyder björn, vilket också är anledningen till att varumärket ofta har en björn på sina flaskor och logotyper. Bryggeriet marknadsför det ofta som "Kungen av öl i Rumänien". 

Ursprung: Ölet har sina historiska rötter i staden Cluj-Napoca där bryggeriet grundades år 1878. Idag ägs Ursus Breweries av den japanska bryggerijätten Asahi.

Söndag 28/6, Oradea

Uppstigning 7.00. Kaos vid frukosten, två busslaster med turister formligen slogs om att komma fram i kaffe och matköerna.

Efter att ha packat på allt på hojarna tog Ankan ledningen och ledde duon norrut mot Oradea som ligger strax söder om gränsen mellan Rumänien och Ungern. 

Vägvalet blev väg 76 hela sträckan. Blev ganska enahanda första tredjedelen, ut och in genom byarna. 100, 70, 50 km/h gjorde körningen lite ryckig. Det positiva var att vägen var i bra skick, mycket fin och ny asfalt.  Vi stannade för en kaffe och glass efter 1,5 timme. Det verkade bli en varm dag.

Efter kaffet hände det grejer! Plötsligt körde vi över ett berg och landsvägen förvandlades till en lång serpentinväg utan några avbrott för tätorter.

Denna sträcka varade cirka 0,5 timme och hamnar nog i topp 5 under denna resan.

Men innan dess lyckades vi undvika att bli stoppade i en poliskontroll, där ett gäng BMW-åkare hade fastnat. Se video 01:34 in. Tyvärr hörs Knuttens bilradio igenom när han lyssnar på nyheter från rumänska statsradion. Vi åkte förbi med ett leende på läpparna 😁

https://youtube.com/shorts/MZn1gAy4Iqc?is=acwIJB0VHDDO00pn

Nedan en lång video (4 min) från den episka sträckan.

https://youtube.com/shorts/WBs_Rrnlfq0?is=qGgeDtPN2y6ceZh5

Efter checkat in på Hotell  Maxim i Oradea tog vi en landningsöl (mer om den nedan), samt en simrunda i poolen.

Efter vila och dusch tog vi en välförtjänt oxfilé på restaurang Allegria. Mycket gott och vinet kan rekommenderas. Sen gick vi hem och förberedde packning i man vi la oss. Tidig morgon väntade.

Måndag 29/6, Salgotarjan

Vi hade nästan gett upp att hitta ett landningsöl som riktigt föll oss i smaken. Men nu var det dags!

Denna Blonde får 5 pelikaner, den hade en smak som dröjde sig kvar och som riktigt fick oss att vilja ha mer 😁

Blonde, ett ungerskt hantverksöl.Här är lite snabbfakta om ölet:

Bryggeri: Det är bryggt av Pannonhalmi Főapátság Sörfőzde (Pannonhalma ärkeabdiska bryggeri), ett anrikt klosterbryggeri i Ungern.

Typ: En ofiltrerad ljus ale i belgisk klosterstil (Belgian Blonde Ale).

Alkoholhalt: 5 %.

Karaktär: Ölet är känt för en fruktig jästkaraktär, kryddiga humletoner och en lätt sötma från malten som balanseras av en uppfriskande, torr finish med inslag av citrus.

Tisdag 30/6, Dolny Kubin

Landningsölet blev en lokal variant bryggd I närheten. Vi ger den tre pelikaner.

Detta är en hantverksöl från det tjeckiska mikrobryggeriet Pivovar Trautenberk.Bryggeriet ligger i den lilla bergsbyn Malá Úpa i de tjeckiska Krkonoše-bergen (Jättebergen). Texten på glaset, "Založeno 1045 m n. m.", betyder att bryggeriet grundades på en höjd av 1045 meter över havet, vilket gör det till ett av de högst belägna bryggerierna i Tjeckien. De är kända för att tillverka ofiltrerad och opastöriserad öl som lokalt kallas för "pivo horalů" (bergsbornas öl).

Detta är Trautenberk 11, deras mest klassiska, ljusa tjeckiska lager (pilsner) med en balanserad beska och fyllighet.

Fredag 3/7, Glogow

Efter kaffet blev det åka av! Dessa vägar hamnar på topp 3 på hela resan,åtminstone enligt Ankan. Kurvor, backar, närmast perfekt underlag i en förtrollande  natur. 

Efter Mighty Mountains tog vi lunch utanför Jelenia Gora.

Sista två timmarna blev rolig landsväg och tråkig motorväg i stark blåst.

Skönt med en landningsöl på hotellet. Äntligen ett ställe som hade en IPA! Dessutom en West Coast! En njutning att dricka, fruktig och tydlig humlesnak! En klar femma!

Detta är Kapitan, en West Coast IPA från det polska hantverksbryggeriet Browar Odrzański.

Här är lite snabbfakta om vad det är för typ av öl:

Stil: En klassisk West Coast IPA. Det innebär att den är ljus, har en ganska stram och ren maltkropp samt en tydlig och kraftig beska.

Smakprofil: Den är humlad med de välkända amerikanska humlesorterna Citra, Mosaic, Simcoe och Zeus. Detta ger ölet en intensiv arom av tropiska frukter (som mango och marakuja) och citrus, med inslag av tallbarr och en torr avslutning.

Lördag 4/7, Koszalin

Upp kl. 6.00 idag. Långt och köra idag, planerar 35-40 mil idag, så vi vill komma iväg så tidigt som möjligt.

Lägger in ettans växel c:a 8.00.

Hittills har vi uteslutande kört i bergiga områden med undantag för Pustan genom Ungern. Här, en bit upp i Polen är dock landskapet alt annat än bergigt. Långsträckta vidder så långt ögat når.

En gammal biograf i en polsk by

Snart kommer vi ut på motorvägen där det är molnigt och blåsigt,  c:a 16 grader.

Kaffepaus på en mack någonstans 

Kebablunch

Kom fram till hotellet vid 16-tiden efter 37 mil. Känns i kroppen nu, bäst vi tar en öl.